Det fick vi göra tisdagen den 4 december när vi besökte Anders Hanser i hans lilla intima biograflokal på Kommendörsgatan 28. Hanser är en fantastisk fotograf som gjort många presentationsfilmer för våra förnämsta företag. Hans verkliga intresse är att få berätta en historia om en känd svensk personlighet och dennes verk eller som här om vårt eget land. Det blir litet av "Nils Holgerssons underbara resa" där Anders Hanser agerar som Selma Lagerlöf. Många av oss gick hem med dessa vackra bilder flimrande för ögonen.
November avslutade vi traditionsenligt med att se ett par bildspel hos Anders Hanser i hans studio på Kommendörsgatan. Anders är självlärd fotograf och har bl.a. haft ABBA och en del storföretag som kunder. Sedan några år ägnar han sig helt åt produktion av de bildspel han nu firar 30-årsjubileum med. 17 stycken är han nu uppe i, och nästa höst kommer det artonde – om Kina. Han berättade också om en film om sin mor, Hanser Lina - vallkullan som blev operasångerska, som kommer att sändas av SVT i vinter.
De bildspel vi fick se denna gång var Världsarv i Sverige och Drömmen om Serengeti – en fortsättning på vårt Afrikatema.
Som en inledande bonus fick vi se en kort årstidsfilm om ett gnistrande vackert Vinterstockholm under skarpblå himmel, en härlig kontrast till det gråväder och snömodd vi just kommit in från. Redan här fascinerades vi av Hansers kongeniala sammanvävning av bilder och musik.
Bland de 14 svenska världsarven (av Unescos totalt 850) såg flera med igenkännandets förtjusning Engelsbergs bruk, ett av höstens tidigare utflyktsmål!
Efter en kort paus med vitt vin och cider fick vi sjunka ned i våra fåtöljer inför huvudnumret Drömmen om Serengeti, en nationalpark i Tanzania och ännu ett av Unescos världsarv.
Anders Hanser hade tillsammans med en tysk journalist besökt Serengeti, en av de sista platserna på vår jord där vilda djur fortfarande lever ett ostört liv. De gjorde det i fotspåren på den tyske zoologen Bernhard Grzimek som betytt mycket för djurlivet och för att sprida kännedom om Serengeti. Grzimek och hans son Michael hade gjort filmen "Serengeti får inte dö" som bl.a. vunnit en Oscar för bästa dokumentärfilm.
När vi vände ut igen till gråmodden efter de två timmarnas bildspel, var det någon som liknade dem vid ett skönt och avkopplande bad...
Leif Jonsson: "Dom är det synd om"
Jag kan bara konstatera de veteraner som inte hade möjlighet att vara med på eftermiddagens aktivitet hos Anders Hanser. "Dom var det synd om", för de missade en fantastisk upplevelse.
Först ett fascinerande bildspel med "Frimärksgravören Czeslav Slania" vilken hantverkare, graverade direkt i tryckplåten från ett valt motiv i ett frimärkes storlek, han kan på en millimeter få plats med 3 ritsar med olika längd och djup, märk väl att han graverade tryckplåten som en spegelbild och på frihand.
Efter ett glas vin i pausen kom dagens höjdare.
"Med blågula ögon", en resa genom Sverige i panoramaformat, fotat med en special kamera, bildformat 17 x 6 centimeter, det ger plats till 4 bilder per filmrulle, kostnad 25 kr per knäppning.
Vilka bilder! Vilka bilder! Många tagna i mjukt morgon och afton ljus, presenterat med Benny Andersson musik och Max von Sydows tal.
Det var en sinlig upplevelse av ett Sverige i panorama. Sverige är vackert!
Hur kan man få 50 minuter stilbilder att kännas som 5 minuter och att man bara vill ha mer?
Kvällen avslutades var en trevlig middag på en mycket trevlig restaurang varefter var och en gick hem till sej, en stor upplevelse rikare.
Ett stort tack till tipsaren för en fantastisk eftermiddag.
Ett litet hint till veteranstyrelsen, Anders hade ju flera bildspel, skall vi inte kika på ett par till??
Leif Jonsson 2008-09-20
Det var en mycket bra eftermiddag på Anders Hansers film och foto visning, tisdagen den 16/9 2008. Filmen om gravyrmästaren var fantastisk. Foto-collaget från en resa genom Sverige helt underbart.
Ett stort tack till dig Björn som ordnade detta för oss i Veteranklubben Alfa.
X:t Einar
I går var jag med om nått fantastiskt! Jag var med konstklubben på besök hos Anders Hanser och fick se på fyra bildspel. De handlade om Ferdinand Boberg, Venedig, Svenska Världsarv och Sarek.
Jag kan inte med ord beskriva, hur häftigt det var att se de här spelen på en 10 m bred panoramaduk med passande musik till. Jag är sugen på att se alla hans 17 program. Man kan nämligen som grupper om minst 20 pers, boka hans lilla biosalong på Kommendörsgatan och titta på olika bildspel eller filmer och dricka lite vin i pausen.
Mest poetiskt och vackrast var nog bildspelet om Venedig med Mendhelssons musik till. Fast det kanske beror på att vi var där i juni, så jag hade staden i färskt minne…
Anders nummer två heter Hanser i efternamn och är en filmproducent med egen studio och egen salong med 10 meters panoramaduk på Kommendörsgatan i Stockholm. Där samlades ikväll 13 medlemmar från konstklubben och njöt av ett fantastiskt bildspel med Venedig – världsarv i Italien; Världsarv i Sverige; Flammande guld; Moln av brons och Ferdinand Boberg. Ja vad kan man säga. Har ni möjlighet att besöka Anders Hanser och kolla in ett av totalt 14 filmpaket så ta chansen. Det är helt fantastiskt! Inger C som hade ordnat besöket och visningen ska ha ett stort, stort tack!
Nu är jag ju tillbaka i verkligheten igen - som inte bjuder på en 10 meter bred TV - och då vänter något så bildande som "Desperate housewives" och dem kan inte jag missa. Ugly Betty är inspelad. Vilken kulturkväll alltså, ha, ha.
Jag har ända sedan 50-talet fotograferat, framkallat, kopierat, filmat, videofilmat - med andra ord hållit på med det mesta som rör foto och bild, även om det inte varit min profession. Jag hade blivit informerad om Anders Hansers bildspel på ett mycket entusiastiskt sätt av Sven-Olof Larson – som sett bildspelet tidigare och var mycket positivt berörd. Det var också på Sven-Olofs initiativ som besöket hos Hanser blev av.
Jag kom till denna visning med min bakgrund inom foto och som tekniker, för att se och förstå hur bilderna fototekniskt sett var tagna och hur dom framställdes. Jag blev mycket imponerad av Anders Hansers berättelse om hur han införskaffat en ny kamera med detta speciella vidbildsformat och hur han släpat runt på utrustningen under flera år för att kunna åstadkomma alla de bilder som nu fanns med i visningen -plus alla dom bilder som sållats bort.
När Anders sedan startade bildspelet, glömdes det mesta av mitt ensidiga teknikintresse bort och jag satt hänförd över dessa fantastiska bilder som visades framför mig ackompanjerade av Benny Anderssons musik och med Max von Sydow som berättare. En hänförande resa genom Sverige komprimerad i tid till under en timma.
Jag hör inte till dom som upprepade gånger ser om samma film -även om det hänt- men den här resan genom Sverige skulle jag kunna tänka mig att göra om flera gånger. Flera av deltagarna har framfört att man gärna skulle vilja se flera av Anders Hansers produktioner och vi hoppas alla att det dyker upp flera tillfällen.
Efter visningen samlades vi för en mysig och välsmakande måltid i Hansers lokaler - och vi var väl alla överens om att vi skall försöka komma tillbaka.
Roland Ljungkvist
Föreningen Skövdebor
Bara det suveräna bildspelet (av Anders Hanser – med Orsarötter :-) är värt turen ner, och visar vackert upp inte bara LKAB och dess historia utan hela Kiruna och kanske Lappland. Femton minuter njutning. Och då finns 1h 45min k2var av rundvandringen.
Axel Hambraeus
Fredagen den 12/1, 2007 - 19:50
Jag har pensionärsvanan att noga bevaka TV-nyheterna. Förtretad märker jag att de upprepas. Inser att tanken är nog att man ska nöja sig med Rapport i en version, eller Aktuellt, och det går an att hoppa över sändningarna kl 17 eller 23 eller 24 osv. Nåja, modstulen satt jag framför burken efter att ha åsett 18-sändningen, på gammaldags vis.
Fortsättning följde – och det var ett program som var sevärt, och dröjer sig kvar i motsats till nyheterna – och som går i repris, jag tror på söndag kl 21 (osäker uppgift). Kolla om ni kan. Kanske piggnar ni till, som jag gjorde!
Alltså:
Bildskatter behövs i TV
Slöade i TV-fåtöljen. Vaknade, alltmer, vad var detta? Konst i SVT 2. Ulf Wahlberg. Hans levnadsväg, teckningen vid fyra års ålder, störtande flygplan, sänd till släkting. Impulsen att följa en kompis till teckningskurs. Uppmuntrande gensvar. Wahlberg berättar, rakt, roat, opretentiöst. Hans röst, ansikte, och bilder, vilken rikedom i bild!
Jag minns när han fick en monumentalmålning i tunnelbanan förstörd av klottrande idioter. Den sorgen berördes inte, lika bra det – producenten Anders Hanser höll sig till glädjen. Varför gör SVT inte en programserie där konstnärers liv och verk fogas samman? Bjud oss Veckans konstnär! Bildskatter väntar på vårt största bildmedium, som har stor demokratisk potential.
Hansers porträtt föreföll enkelt, en synvilla, jag vet. Men det borde få vara förebild.
Sverker Tirén